Kolla batteriet innan kylan kommer
En tur till hamnen med en multimeter i mellandagarna, och i god tid innan den riktiga kylan sätter in kan vara en god idé om man är osäker på batteriets status.
Det går bra att låta batteriet stå kvar i båten. Batterier mår bara bra av att stå kallt. Men det förutsätter att dom är ordentligt laddade, annars blir det bekymmer.
Ett fulladdat 12V batteri ska ha minst 12,72 Volt när det är fulladdat. Om vilospänningen har sjunkit till under 12,2 återstår endast 30 % av batteriets kapacitet, och då måste det laddas upp igen. Och tänk på att ett urladdat batteri måste laddas omgående annars förstörs det.
För att vara säker på att det inte finns nån liten ”strömtjuv” i båten kan det vara klokt att koppla loss batterikablarna och se till att batteriet är torrt och rent under vintern, eftersom fukt och smuts leder ström och kan ladda ur batteriet.
Ett urladdat batteri förstörs snabbt och riskerar dessutom att frysa sönder, med svavelsyraläckage som följd. Och det är inte roligt!
Glöm inte batteriet
Ett fulladdat batteri i bra skick kan gott och väl stå kvar i båten under vintern.
Vätskan i ett vanligt blybatteri är en blandning av vatten och svavelsyra och i ett fulladdat batteri är syra-koncentrationen hög och då klarar det temperaturer ned mot -60 grader Celcius.
Båten på bilden har inget med artikeln att göra.
I ett urladdat batteri binds syran som blysulfat i batteriets plattor vilket gör att det blir mindre syra i vattnet och då kan fryspunkten bli så hög som -7 garader om batteriet är helt urladdat.
Själv har jag ett litet 75 A batteri och det brukar jag ta hem under vintern. Men för den som av olika skäl inte vill släpa hem tunga batterier så går det lika bra att låta dom stå kvar i båten. Kylan är inget problem för ett friskt batteri bara man ser till att det är ordentligt uppladdat.
Ett fulladdat 12 volts batteri ska ha minst 12,70 volt när det är fulladdat. Om vilospänningen har sjunkit till 12 volt återstår endast 30 procent av batteriets kapacitet och då måste det laddas.
Tänk på att ett urladdat batteri måste laddas omgående annars blir det förstört.
För att vara säker på att man inte missar nån ”strömtjuv” till vintern kan det vara klokt att koppla loss batterikablarna, börja med den svarta.
En annan sak, och nog så viktig är att batteriet ska vara rent och torrt. Fukt och smuts har en otrolig förmåga att leda ström, trots att det inte är inkopplat vilket kan göra att batteriet laddas ur och blir förstört. Och i värsta fall kan det då frysa sönder.
För den som har möjlighet är det en god idè att kontrollera batterispänningen någon gång under vintern och kanske ge det en ordentlig uppladdning. Och misstänker man att batteriet inte är i bästa kondition bör man kanske inte förvara det i båten.
Att tvingas inleda vårrusten med att sanera svavelsyra efter ett sönderfruset batteri är verkligen ingen bra start på båtåret 2018.
Kan va bra att ha
En vanlig digital multimeter som man kan köpa hos t.ex. clas ohlson eller Biltema för en eller ett par hundralappar kan man ha mycken nytta av.
Med ett sånt instrument i verktygslådan är det enkelt att kontrollera batteriets tillstånd i vila. Men batteriet bör ha vilat i ett helt dygn innan man mäter, så det kanske inte är så användbart just under semestern, om man råkat blåsa inne i en hamn några dagar och använder radio, värmare och annat.
Men ett fulladdat batteri i vila ska ha en spänning på ca. 12,7 – 12, 8 volt (V) och ett tomt batteri ca. en volt lägre.
För ett vanligt blycellsbatteri i vila vid 20 grader C. är det dom här värdena som gäller.
12,75 V 100 procent (fulladdat)
12,48 V 70 procent
12,24 V 40 procent
12,00 V 10 procent
11,63 V Tomt
En multimeter kan också ge viktig information om laddningsspänningen som är helt avgörande för om batteriet ska kunna bli fulladdat eller inte.
Hur hög laddspänningen ska vara beror på batteritypen, men det normala är 14,4 – 14,7 volt.
Batterier
.jpg)
Dom flesta båtägare vet att oavsett vilka batterier man har, så måste dom skötas om dom ska fungera. Och idag när vi bygger in mer och mer elprylar så gäller det sannerligen att ha koll på strömförbrukning och laddningsmöjligheter.
Men vilken typ av batteri ska man välja?
Marinbatterier
.jpg)
Ett fritids- eller marinbatteri är i stort sett samma sort som sitter i våra bilar, skillnaden är att dom har lite tjockare blyplattor för att dom ska tåla djupare urladdningar.
Fördelen med att välja marin- eller fritidsbatterier till båten är priset, för trots att dom här har kortare livslängd än dom dyrare batterierna så får man faktiskt mer för pengarna på sikt.
Nackdelen är att dom måste kollas och fyllas med destillerat vatten då och då.
Gelbatterier
I gelbatterier finns det en tillsats av silicagel som gör syran till gelé. Dom här batterierna är utmärkta till förbrukarbatterier eftersom dom är underhållsfria, har låg självurladdning och tål många laddningar. Nackdelen är att dom väger mycket.
AGM-batterier.jpg)
I dom här batterierna är elektrolyten uppsugen i glasfibermattor mellan plattorna så att dom inte kan läcka. AGM-batterier passar bra till startmotorer, växelriktare, ankarspel och bogpropellrar som kräver mycket ström.
Dom kan till och med placeras liggande,eller upp och ned om det skulle behövas. Dom är också underhållsfria, har låg självurladdning och tål många laddningar, fast inte lika många som ett gelbatteri. Nackdelen med dom här är också att dom är så tunga.
Spiralcellsbatterier
Är en utveckling av AGM-batterierna och lämpar sig väl som startbatteri eftersom dom ger mycket kraft, tål skakningar och vibrationer… Men dom är dyra!
Litium-jonbatterier
Bygger på samma princip som dom vi har i våra mobiltelefoner. Fördelen med dom här är att dom är så lätta. Dom väger bara en tredjedel av ett motsvarande blybatteri och dom tål väldigt många djupurladdningar. Enligt uppgift ska dom hålla tre gånger så länge som ett blybatteri. Men dom kostar också tre gånger så mycket.
Vilken typ av batteri man ska välja finns det nog inget entydigt svar på. Det är upp till varje enskild båtägare. Det enda råd man kan ge, är att det lönar sig att tänka igenom behovet ordentligt.
Vad finns det för typ förbrukare? Hur många är dom? Hur mycket drar dom? Och hur används dom? Vilka laddningsmöjligheter har jag? Sen får man anpassa batteribankens storlek och typ därefter..
En annan fråga man som båtägare kanske borde ställa sig ibland, men det är ju också upp till var och en.. Behöver jag verkligen ha så mycket prylar i båten?
